Mer effektivitet genom index för foderintag

Figens totalavelsvärden, Matriarkka (MA) och Muskeli (MU) har uppdaterats. I de nya indexen ingår förutom tidigare egenskaper även svinens förmåga att äta, dvs. ett index för foderintag. De uppdaterade indexen syns i listorna i PossuNet och man får automatiskt nytta av utvecklingen genom att konceptenligt välja djurmaterial enligt MA- och MU-indexen.

Att äta är både för suggor och gödsvin en grundförutsättning för en god produktion. Målsättningen för Figens indexprojekt för foderintag var att utveckla verktyg att effektivera tillväxtutvecklingen för smågrisar och gödsvin samt suggornas förmåga att äta. Samtidigt skall Figens styrkor, såsom effektivt foderutnyttjande och hög köttighet, även i fortsättningen utvecklas i rätt riktning.

I data-analyserna delades foderintaget vid testen i Längelmäki i fem olika perioder (egenskaper) med 20 dagars mellanrum. Resultaten visade att arvsgraden för foderintag är ganska hög – ca 30 procent. Mellan de olika perioderna fanns ett tydligt positivt ärftligt samband, men den genetiska korrelationen minskade ju längre foderintagsperioderna tidsmässigt låg ifrån varandra. Som väntat fann vi också att foderintaget korrelerade positivt med gödsvinens tillväxt och suggans smågrisproduktion. I motsvarande grad finns ett negativt samband mellan köttighet och foderintagsförmågan.

Som resultat av projektet utvecklades avelsvärdering för foderintaget, dvs. ett foderintagsindex. Indexet uträknas på basen av foderförbrukningsdatan i Längelmäki-testen under de 40 första dagarna, räknat i två separata 20 dagars perioder. Startskedets foderintag valdes eftersom dess samband med smågriskvaliteten är starkare än foderintaget under de senare perioderna. Dessutom kan man genom startperiodens foderintag hålla den negativa korrelationen med köttigheten relativt låg. Med tanke på avelsarbetet är startfoderintaget också en tacksam egenskap: När indexet uträknas från startperiodens foderintag, kan man redan i det skede när galtarna väljs utnyttja individernas egna resultat och därigenom ökar bedömningens tillförlitlighet.

Foderintagsindexet blev en del av MA och MU-indexen

Matriarkka moderslinjer: Foderintagsindexet relativa andel sattes till 16 % av KL-indexet, dvs. det index som beskriver gödsvinens tillväxt och kvalitet. Köttkvalitetens andel minskades i indexet medan den relativa andelen för foderutnyttjande och köttighet ökades. Samtidigt höjdes KL-indexets andel av totala MA-indexet från 20 till 25 %. Köttigheten skall bibehållas på hög nivå så att konkurrensfördelen hos Figens moderslinjer bevaras. Som en följd av MA-indexuppdateringen förväntas den genetiska utvecklingen för tillväxten påskyndas, köttigheten bevaras och framstegen i kullstorlek hållas på nuvarande goda nivå.

Muskeli faderslinjen: I MU-indexet sattes foderintagets relativa andel till 15 %. Samtidigt minskades köttkvalitetens andel från 19 till 11 %, medan foderutnyttjandets och köttighetens relativa andelar hölls på samma nivå som tidigare i MU-indexet. De övriga MU-indexegenskapernas relativa andel minskade i jämnt förhållande.

Som summa av alla MU-indexuppdateringen väntar vi följande framsteg inom Muskeli-avelslinjen: Urval enligt foderintag kommer att förbättra smågrisarnas och gödsvinens tillväxt. Tack vare inbördes justeringar förväntas även de genetiska framstegen inom köttighet och foderutnyttjande förbättras från tidigare.

Bilden förevisar de nya totalavelsvärdena för MA- och MU-indexen efter den gjorda uppdateringen. De nya indexen har nu uppdaterats och de syns på listorna i PossuNet. Varje producent får bäst nytta av förändringarna genom att välja MA- och MU-indexen enligt konceptet. Välj galtsemin med högt MA-index för produktion av nya modersuggor och SuperMuskeli semin som far till gödsvinskullarna.

Individutfodringen vid Längelmäki teststation erbjuder utmärkta möjligheter för forskning i grisarnas foderintagsförmåga och ätbeteende. En doktorsavhandling vid Helsingfors universitet, vilken analyserar foderintagsförmågan, blir klar under slutet av året.